När skörden är bärgad och lite reflektioner om sommaren som gått…

Skörden är bärgad och pulsen har halverats och frågan jag ställer mig är; VAD HÄNDE 2018?

Med tanke på den otroliga sommaren 2018, så är det nog många som tror att jag borde vara lyrisk och överlycklig, men känslan är snarare tvärtemot. Vi har skapat ett sätt att sköta vår vingård här i Klagshamn, som utgår ifrån att ”vädret” håller sig inom ramarna och då det då blir en sommar som 2018, så är det nästan omöjligt att göra alla moment i tid, samtidigt som det tillkommer ”extra moment” på grund av vädret.

Hetta och extrem torka

Till ovanstående ska man lägga att intresset för svenskt vin växt enormt det senaste året och att besöksverksamheten antagligen fyrdubblats på ett år. Tyvärr så har vi fått tacka nej till många besökare, för att vi varit fullbokade eller inte haft möjlighet att ta emot dem.

Vår inställning är att alla som kommer hit ska känna sig välkomna (vilket innebär att man inte blir mottagen av en utbränd vinbonde som satt på autopiloten) och att alla ska lämna besöket mer upplysta än vad de var när de anlände till vingården.

SVERIGE 2018

Våra kollegor runt om i Sverige har rapporterat om att det hänger ”rekordskördar” så gott som överallt och min uppskattning är att det skördas ca 200 ton druvor i Sverige 2018, om inga överraskningar sker de närmaste veckorna.

Detta ska jämföras med 2016 då många odlare hade den senaste rekordskörden och då landade skörden på närmare 100 ton.

Det som slår en i år är den oerhörda skillnaden i mognad på druvor från olika odlare och denna skillnad kan inte enbart härledas till de olika producenternas läge, utan beror säkerligen på skördeuttag och skötsel under den gångna säsongen.

För att förtydliga mig så är det så att desto mer druvor varje stock bär, desto lägre mognad (lägre socker/högre syra) och desto mindre blad som kan skapa fotosyntes desto mindre sockerproduktion. Har alltså plantorna belastats hårt så blir tillväxten sämre, vilket resulterar i mindre bladverk, som i sin tur kan förstärkas om inte vinstockarna har tillgång till vatten.

Här i Klagshamn så gick vi in tidigt (efter blomningen) och gallrade bort 50-70 % av druvklasarna, vilket resulterade att bladverket kunde växa till sig och kände vinstockarna att de var för lite belastade av druvor, så la de energi på tillväxt på druvklasarnas stjälkar och i viss mån druvstorlek. Detta resulterar således inte i att skörden reducerats 50-70 %, utan kanske snarare 30-40 %.

Gallring av klasar

Det unika vädret 2018 har även gjort att hagel drabbat en del odlare och detta fenomen är ytterst sällsynt i Sverige. Haglet kom ytterst olyckligt i slutet av augusti, då druvorna redan innehöll en hel del socker, men inte var helt mogna. Som vinbonde har man då två val att antingen tvångsskörda (omogna druvor) eller att ta sig an det tidsödande jobbet med att gallra bort hagelskadade druvor, vilket måste göras omgående om inte problem ska uppstå.

I augusti kom hagel på vissa ställen – lånad bild

En vingård som jag talade med lade ca 600 arbetstimmar på att gallra bort de hagelskadade druvorna och det är bara att buga för deras ambition (och deras resurser) att tillverka högsta möjliga kvalitet.

Ett annat ”fenomen 2018” är att fågelproblemen varit större än vanligt och då framförallt flockar med starar. När dessa landar i en vinodling så minskar skörden ut i rask takt.

När stararna kommer… -lånad bild

Getingar är en årligt återkommande utmaning, men är man ute med geting fällorna i god tid före skörd (runt 6 veckor innan), så brukar det vara hanterbart. En vanlig replik från folk/odlare, är att de kom från ingenstans (alltså getingarna), som att getingarna skulle vara några backpackers som flugit in med Ryan Air. Man måste utgå från att getingarna dyker upp och oavsett om man sett dem eller ej så ska geting fällorna laddas och sättas ut. Gör man på detta sätt så märker man ganska snabbt vilka geting fällor som fångar mest getingar och då flyttar dit fler fällor.

Getingarna kan ställa till med ordentlig oreda

VAD KAN 2018 RESULTERA I?

Det roliga med 2018 är att jag känner att svenskt vin blivit ”månadens smak” bland journalister och att det gett svenskt vin stor gratis publicitet i dagstidningar och kvällspress, men även radio och TV har bevakat branschen.

De här 200 tonen druvor som jag förväntar mig ska landa i landets vinerier, kommer längre fram att resultera i en aldrig tidigare tillgänglig volym svenskt vin, vilket kommer att ge många svenskar möjligheten att välja svenska viner.

Även om många idag känner till svenska viner, så är det framförallt i de landskap där vinodlingarna ligger som vinerna säljs (delvis beroende på våra försäljningsmöjligheter), men jag tror och hoppas att 2018 årgången ska kunna hitta utanför ”vinodlingslanskapen”.

Under sensommaren var jag i Tranås på Apotekarns Vin och Deli och höll en svensk vinprovning och utan överdrift så kändes det som att jag hade kommit till en ny värld. Dessa 30 tal personer kändes helt ”oförstörda”. Den glädje och entusiasm som de visade för de svenska vinerna, kom som en blixt från en klar himmel. På vägen hem så var jag full av energi och tänkte på alla samhällen som finns i Sverige. Samhällen som aldrig tidigare haft någon svensk vinprovning och hur stor ”vinmarknaden” är, även i ett litet land som Sverige.

En av deltagarna på vinprovningen var en spansk journalist, bosatt i Schweiz som efter provningen kom fram och sa att han var mycket överraskad av det röda vinet Balders Blod 2016, att man kunde göra vita viner i Sverige det kunde han förstå, men att det gick att göra röda av hög kvalitet, var i det närmaste oförståeligt i hans värld.

Jag vill passa på att tacka Catarina på Apotekarns Vin och Deli för ett fantastiskt arrangemang.

HUR BLIR KVALITETEN 2018?

Tidigt under säsongen så jämfördes 2018 med 2016, men jag tror att årgångarna kommer att skilja sig markant åt i slutänden.

Med risk att låta som en ”vinskribent”, så tror jag att skillnaden kommer att vara enorm mellan de olika producenternas viner, de som lyckats träffa rätt i skördeuttag/skötsel samt skördetidpunkt kommer nog att göra riktigt generösa viner, som är läckra redan som unga, medan andra nog får luta sig mot den krispigare lättare stilen, som kanske balanseras av en viss restsötma, för att förstärka frukten.

När det gäller rosévinerna gjorda på Rondo så ska de antagligen konsumeras de närmaste 18 månaderna. Många odlare rapporterade om en extremt tidig blomning, men att druvorna sedan stannade upp i mognaden runt verasion (färgskiftningen), kanske beroende på torka och skördemängd per stock. Håller man nere skördeuttaget på Rondo och tillverkar rosévin av den självrunna musten, så brukar dessa hålla och utvecklas i närmare 5 år, de bättre åren.

De röda vinerna är det alldeles för tidigt att ha en uppfattning om i dagsläget, men de ska bli spännande att följa.

Summa summarum så har jag försiktiga förhoppningar på årgången, jag tror att den kan vara tillgänglig redan som ung, men frågan är om den har koncentrationen för att utvecklas under många år.

SVENSKT VIN I NORGE

I somras så hade vi besök av en Norsk vinagent och då fick de chans att prova lite olika viner från oss och detta resulterade i att vi från och med september säljer vårt vita vin EGO på vinmonopolet i Norge. Jag tycker alltid att det är skoj att svenskt vin exporteras, men extra skoj är det när det är ett vin som EGO. Detta är ett vin som inte bara slinker ner, utan det brukar skapa en hel del diskussioner och förvåning. Ett solera lagrat Solaris vin, med den kraften är nog inte vad de flesta norrmän förväntar sig av ett svenskt vin.

Om det är på grund av att vi har börjat sälja våra viner i Norge eller inte, vill jag vara osagt, men nyligen så hade vi besök av Norska vinmonopolet, som var ute på en Sverige och Danmark turné, för att kolla av vilken kvalitet som fanns att tillgå.

Ego 4 NV

VITINORD 2018

Under sommaren arrangerades Vitinord 2018 som är en konferens för folk som är intresserade av vinodling/vintillverkning i kallt klimat. Arrangör var Alnarps universitet och Köpenhamns universitet och arrangemanget sträckte sig från måndag kväll till fredag, med diverse föredragshållare och exkursioner till vingårdar i Sverige och Danmark.

Jag var på den första Vitinord konferensen 2006 i Jurmala (Lettland) och vad som slog mig redan då var den extrema skillnaden mellan föredragshållarnas föredrag.

Skillnaden beror dels på föredragshållarnas individuella kompetens, men även på hur man lyckas föra fram den information man vill förmedla.

Halva meningen med en sådan här konferens är att träffa likasinnade och bygga ut sitt kontaktnät, personligen så känns det även privilegierat att få möta många av dessa ”legender”.

Vad jag tyckte var synd var att deltagandet från deltagarländerna (Sverige och Danmark) var väldigt försiktigt och då speciellt från producentledet.

Jag tycker att arrangörerna gjort ett fantastiskt jobb, självklart är där alltid saker som kan göras bättre, men min känsla var att de som var där tyckte det var välinvesterad tid. Att genomföra ett sådant här arrangemang, till 50 % i Sverige är inte helt enkelt, då vi har de alkohollagar som vi har i Sverige. Det mest simpla som att bjuda på ett par cl vin till deltagarna är omgärdat av ”tonvis” med regler, och vad som utomlands är 5 minuters planering har i Sverige 4 veckors handläggningstid, samt är förknippat med kostnader.

Jag kan inte låta bli att tänka på hur ”omvärlden” ser på oss när vi arrangerar en sådan här konferens, med deltagare från kanske 15 olika länder och på kvällens galamiddag så serveras en Prosecco som fördrink och en fransk Sauvignon Blanc till fiskrätten. Jag vet inte hur många deltagare som kom fram till mig under kvällen och förundrades över vinvalen. Till och med ”danskarna” förundrades över att inte ett svenskt solaris vin valts till fisken.

Galamiddag i Knutssalen på Malmö Rådhus

Ingen skugga ska falla över arrangörerna, men en vacker dag så hoppas jag att vi kan sitta rakryggade i Rådhusets festsal och njuta av svenska viner rakt igenom kvällen

 Åter igen tack ni som arrangerade Vitinord 2018, ni hjälper oss att sätta Skandinavien på vinets världskarta.

VÄRLDEN KOMMER TILL SVERIGE

Fler och fler utländska besökare kommer till våra vingårdar och det innebär att fler och fler också går på Systembolaget och frågar efter svenska viner (även om det bara är en bråkdel av besökarna som jag tror orkar ta sig dit).

Vi hade en man från Norge på besök, som ville handla våra viner på Systembolaget, så han frågade expediten om hon kunde berätta något om våra viner och då svarade expediten att hon inte kände till våra produkter. Norrmannen berättade att man när man gick in på Norska vinmonopolets butiker och till exempel ville köpa lokal öl, så var butikspersonalen väldigt pålästa på det lokalproducerade, precis som man förväntar sig.

Turister som kommer till Sverige har nog svårt att förstå att personalen på Systembolaget inte har kunskap om de lokala produkterna, utan tolkar nog det som att de lokala produkterna inte är värda att ha kännedom om.

Jag vill inte på något sätt dra alla systembolagets butiksanställda över en kam, utan skulle sträcka mig till att det endast är 90 % av de butiksanställda som inte har tillräcklig information att ge kunder sina kunder angående svenska viner.

Anledningen till personalens brist på kunskap kan kanske härledas till Systembolagets egen information på sin hemsida om vinlandet Sverige, där man skriver att EU inte godkänt Sverige som vinland, men att Danmark däremot är godkända. Detta skulle i så fall innebära att vi svenska vinbönder varit kriminella i snart 20 år!

DET TAR PÅ KRAFTERNA ATT VARA ARG

Skörden startade i år den 23/8, vilket är en rekordtidig start av skörden och avslutades den 22/9, vilket också det är rekord tidigt.

Förr brukade jag säga att 26/9 var den officiella Solaris skördedagen, men jag får kanske revidera detta framöver.

Skörden har varit fruktansvärt intensiv och lärorik och vissa dygn så lovade jag mig själv att aldrig utsätta mig själv för detta igen. En vecka var det skörd 6 dagar i sträck och man hinner inte hålla undan i vineriet, andra dagar så kommer inte druvorna in i den takten man har tänkt sig och då vet man att natten kommer att förvandlas till morgon innan man kan komma i säng.

Nästan 40 ton har vi tagit in från Vingården i Klagshamn samt Flädie mat och vingård och lokaler och utrustning testas till bristningsgränsen. Utomlands så skulle de kanske höja på ögonbrynet över 40 ton, men om man berättar att man från de druvorna ska tillverka ett 20 tal olika viner samt att de ska spänna över alla olika vinstilar, så börjar de nog höja på ögonbrynet.

I ärlighetens namn så har jag känt mig konstant arg och tålamodet har varit ”nolltolerans” och jag tror mig skällt ut 50 % av landets vinodlare över deras obefintliga framförhållning.

Även besökare, plockare, ja även hundar och katter har fått sig en känga av mitt dåliga humör. Alla har verkligen fått möjlighet att se mig från min absolut sämsta sida.

En morgon hade jag verkligen bestämt mig för att andas lugnt och inte jaga upp mig och jag och farsan sitter och skördar en rad innan de andra plockarna ska dyka upp. Druvorna är så fantastiska, så jag säger till farsan att bara en naturkatastrof kan förstöra potentialen i dessa druvor, 5 minuter senare öppnar sig himlen och Möllevägen förvandlas till en syndaflod, av nästan bibliska mått och man känner hur det kokar inombords

Jag är enormt imponerad över alla vänner som kommer år efter år och hjälper oss med skörden, trots mitt katastrofalt dåliga humör.

 

Ni som hjälper oss år efter år med skörden ska ha ett jätte tack för allt jobb ni gör och jag hoppas att vi kan återgälda er vänlighet på något sätt.

FÖRSÄLJNING AV SVENSKT VIN

Att försäljningen av svenskt vin går bättre än någonsin har jag nog redan poängterat, men när jag fick se statistik som Systembolaget visade upp på Vitinord, så blev jag dock väldigt imponerad. Om jag minns det rätt så var 1,2 % av alla exklusiva viner i Skåne av svenskt ursprung och detta är riktigt lovande siffror, för här konkurrerar vi verkligen med vinvärldens kvalitets elit. Gotland var det landskap som överraskade mig mest med en försäljningsandel av svenskt vin bland de exklusiva vinerna på hela 3 %. Nu är självfallet försäljningen av vin enormt mycket större i Skåne än på Gotland (jag tror Skåne har ca 50 st Systembolag och Gotland 3 st).

Dessa försäljningssiffror har gjort att alla våra vita viner och det röda Balders blod är slutlevererade och detta är både roligt och frustrerande på samma gång. När nu restaurangerna (äntligen) så smått börjar upptäcka svenskt vin, så har vi inget att leverera, eller som en restaurang sa till mig i veckan: JAG SKULLE BESTÄLLT MER NÄR JAG HADE CHANSEN!

Min förhoppning är att vi kan komma ut med Ran 2.0 (uppkallat efter det första Skandinaviska vinet tillverkat på Solaris) i början på december, för att sedan komma med en större lansering av vårt vin Inkognito i början på februari 2019.

ORANGE VIN

2008 gjorde jag ett experiment med att göra ett orange vin på Solaris, detta vin lagrade jag sedan i 10 år på ekfat, utan att fylla upp det och utan att svavla det. Detta vin var ett privat experiment och ungefär 70 % av vinet hade avdunstat och när jag i våras buteljerade det som var kvar, så kan jag kanske inte säga att det var världens bästa vin, dock gav det mig blodad tand att försöka skapa ett sådant vin, fast denna gång ett kommersiellt lite mer gångbart vin.

Det finns inte så många producenter som gör denna vinstil i Sverige och kommersiellt så känner jag bara till Snårestads vingård och deras viner lovar mer, speciellt de varma årgångarna.

I år så har vi gjort två varianter, en lite lättare som går mer åt vit vins hållet, fast med tanniner och en lite kraftigare orange som fortsatt jäsningen på äggformad behållare.

Det är bara att erkänna att man är ute på tunn is, dels har jag begränsad kunskap om tillverkningen av dessa viner och dels har jag inte en aning om vilka försäljningskanaler denna typ av vin bör distribueras. Vi sa att ska vi göra denna typ av vin så ska druvmaterialet ha potential att skapa något bra (det betyder inte per automatik att det blir bra), så druvorna till dessa viner är hämtade från stockar där vi gallrat ner till endast en klase per skott, vilket förhoppningsvis skapar god koncentration i vinet.

Vinerna är tillverkade av en blandning av okänd vildjäst och köpt (känd) vildjäst. I vineriet finns såklart en massa jäststammar sedan tidigare, så det är svårt att säga hur ”vild ” den delen av jästen är, men den köpta garanterar oss en viss del av icke ”standard” jäst.

Vi har använt köpt vildjäst i några år, ibland använder vi den hela vägen och ibland så tillsätter vi en annan jäst efter några dagar. Om man ska generalisera så upplever jag att vildjästen ger mer fyllighet men mindre frukt, men jag har kanske för liten referens för att med säkerhet säga att det alltid är så.

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.